Känns så himla töntigt på nåt sätt att man kan bli så glad för ett fint sms. Är ju bara en liten text på sin telefon. Men jag blir glad av det och jag sparar dem, länge!

Fick ett superfint sms idag, av Sandra som går i min klass. Det löd enligt följande :
Jag är glad att jag lärde känna dig :)

Det känns så himla skönt, vet inte om det känns som en bekräftelse för mig själv, att det känns bra att folk vill lära känna mig eller om det är av någon annan orsak. Eller blev jag glad för att det var just från henne?

Idag har jag tillbringat min dag med min syster, lunch på paus som följdes av en röjning på hennes balkong av gammalt golv o annat skit. Sen blev det en tur till bolagret som hade 50 % på typ hela butiken pågrund av ågarbyte. Lite där föddes kanske ett ämne till min engelska presentation. Vilka skillnader finns det att jobba på ett privatägt företag vs. ett börsnoterat företag? Vad skiljer det åt?
Vet inte om det är nåt bra ämne men jag får se. Har lite smått panik över vad jag ska prata om.
Nu har jag iaf precis skivit klart det jag ska säga i morgondagens presentaion.

Känns som jag bara spyr ut tråkigheter på bloggen nu, allt skit med skolan. Men min motivation är nere på noll och jag måste skriva av det. Så det va skönt att få lite uppiggning av Sandra!

Tack & Hej